Väggens yta till lyst
Ingress
År 1766 levererades vaxdukstapeter till fyra rum på Lambohof. Det finns ett kvitto bevarat från Jean F. von Cöln. Det är en slags fernissad oljefärgsmålad textilväv som sattes upp i lite enklare rum. Just dessa finns tyvärr inte kvar, men vi har andra fina väggbeklädnader.
Som höjdpunkt finns paradrummens vävspända väggar, intakta från 1700-talet med blomsterslingor, fåglar och figurer med gulddetaljer. Från 1700-talet finns också kvar ett enkelt, men fint stänkmåleri på insidan av en garderobsdörr. Pärlgrå bottenfärg med svarta och vita färgstänk i limfärg.
Vid 1800-talet kom ådringsmåleri, en målningsteknik som imiterar olika träslag. Väggpanelen i greve James Henry Sinclairs sängkammare och stora salen målades om enligt detta ideal.
På 1930-talet kom en vurm för 1700-talet. Familjen Cederbaum återställde bland annat väggarna i grevinnans förmak och tog då tillbaka 1700-talets dekormåleri i blå nyanser på väggarna. De lät också måla om i trapphallen och övre hallen. Man valde att måla en mycket stiliserad marmorering i svagt beiga, grå och gröna toner. För att få släta väggar innan man målade, sattes det upp träfiberskivor. Kanske det då nya moderna Masonite?
Bild: Stänkmåleri från 1700-talet på insidan garderobsdörr
Källor: Riksarkivet Vadstena / Nordiska museet / Östergötlands museum