Frihetstid, blomstrande tider och rokoko

Lambohof säteri byggs mitt i 1700-talet, under det som kallas frihetstiden.
Kungens makt har minskat och de första politiska partierna kommer. Trots att landet är utarmat efter stormaktstidens krig, blomstrar vetenskap och konst. Kungliga Vetenskapsakademin och Svenska Akademin inrättas.

Handeln utvecklas med Ostindiska kompaniet och inhemska manufakturer – en tidig form av industri – uppmuntras för att slippa importera vissa varor. Folkräkning är en uppgift för Tabellkommissionen, världens första, som senare blir Statistiska Centralbyrån. Tryckfrihetsförordningen, också världens första, införs samma år som Lambohof står klart, 1766. Men först året därefter kommer förslaget om den vedbesparande svenska kakelugnen av Cronstedt och Wrede.

Frihetstiden upphör 1772, när Gustav III återtar makten i en oblodig statskupp, året efter att han krönts till kung. Sinclair på Lambohof står på kungens sida.

I Linköping börjar 1700-talet tungt. En förödande stadsbrand år 1700 förstör nästan all bebyggelse. Därefter härjar pesten 1713, då var tredje invånare dör.
År 1750 är invånarantalet i domkyrkoförsamlingen endast 1 820 personer. Domkyrkan får ett nytt torn 1758, ritat av arkitekten Carl Hårleman.
När Sinclair på det nybyggda Lambohof får sitt första kungabesök 1766 har Gustav III och resesällskapet samma dag först gjort ett besök inne i Linköping,
för att titta på domkyrkans nya torn.

Bild: Kakelugnsmotiv, interiör från Lambohofs säteri

Källor: Nationalmuseum bildsamling / Östergötlands museum / Riksarkivet/Slottsarkivet / linkopingshistoria.se