Klappjakt på annandagen

När man kliver in i stora förstugan på Lambohofs huvudbyggnad, möts man av jakttroféer. På väggen hänger också jakthorn som påminner om de många jakter som varit. Annandagens jakt på småvilt var populär. Då samlades umgängeskretsen i julhelgen och var ute i friska luften. Barnen och de yngre i sällskapet gick med harskramlor eller klappträ för att driva fram småviltet och jägarna var beredda med geväret. Efter avslutad jakt lades bytesdjuren upp i prydliga rader på gården framför stora trappan. Det var mycket hare, räv och någon tjäder.

Det fanns en tid när rådjur var ovanliga. I slutet på 1700-talet hade Gustav III släppt jakten fri även för allmogen. Vid 1820-talet var rådjur i princip utrotade i Östergötland och först in på 1940-talet kom de tillbaka. Så när ett rådjur återigen fälldes på Lambohofs marker blev det lite uppståndelse.

Efter väl genomförd jakt på annandagen dukades det gärna upp för gemensam middag i stora huset. Ute under jakten kunde det finnas något att värma sig med, som en kopp varm consommé (buljong).

Lambohof har inte så stora skogar, men tillräckligt för småviltsjakten. Fastighetskalendern 1938 anger att fastigheten har totalt 186 hektar.
Andelen skogsmark är 38 hektar och 37 hektar är äng och bete,
marker där räven och haren håller till.

Bild: Annandagsjakt på Lambohof 1962

Källor: Muntliga informanter / Wikipedia / Fastighetskalender 1938