Arbetarhemmet Solliden

Här bodde pojken Nils Andersson med sina föräldrar, Albin, som var diversearbetare, och Elisabeth, som var hemsömmerska. Hemmet har bevarats nästan helt orört sedan andra hälften av 1920-talet, då familjen Andersson flyttade in i det nybyggda huset, som tidigare låg på Sandtorpsgatan i Linköping. Solliden och trädgården runt huset är ett exempel på den egnahemsbebyggelse som växte fram i Linköpings utkanter vid den tiden. Huset innehöll en lägenhet i varje våningsplan. Familjen Andersson bodde själva på nedre botten och hyrde ut övervåningen.

Albin och Elisabeth levde sparsamt och arbetade hårt för att kunna ge Nils ett bättre liv än vad de själva hade haft. Han var duktig i skolan och fick studera vidare efter folkskolan, vilket var ovanligt för en arbetarpojke på 1920-talet. De flesta andra familjer hade också fler än ett barn.

Nils bodde och arbetade som folkhögskollärare i Uppsalatrakten fram till sin pensionering 1977. Efter Albin och Lisas död vårdade han föräldrahemmet och när Nils själv dog 1986 skänktes hemmet i orört skick av hans efterlevande familj. Här finns allt kvar, in till minsta knappnål. I skafferiet finns saft och skorpor kvar och bakom skafferidörren står Elisabeths symaskin. Nils sov i kökssoffan, föräldrarna i en utdragssoffa i sovrummet. Salen (finrummet) hölls stängd och oeldad till vardags och användes bara vid särskilda tillfällen. Här hänger familjens stolthet, den lilla kristallampan, i taket. Man försökte på olika sätt skapa trevnad i hemmet med de små medel man hade.

I trädgården, som var större än idag, odlades växter som användes i hushållet, men som även gav ett välkommet ekonomiskt tillskott, då familjen tidvis sålde frukt och grönt på torget.

Mer info & kontakt

Telefon: 013-12 11 10
E-post: gamlalinkoping@linkoping.se